En härlig tid!
Vi började dagen med Får-slakt. Vilket var mycket roligt! Eller roligt är kanske inte det rätta ordet, det är ju inte så att man står och skrattar precis. Intressant, var nog ordet jag borde använt!



Ett Får :-)

Vi fortsatte sedan dagen med lite hundkörning.
Tyvärr rann tiden iväg så vi skulle inte hinna köra så långt som jag hoppats på. Jag, Thommy och pappa åkte iväg till vår nyfunna väg utanför Storfors "Vargrundan". 
Men idag körde vi bilarna ända fram till själva rundan börjar och parkerade vid kojan Björn-idet som ligger precis utefter vägen under rundan.




Vårat släp vid kojan

Precis före start




Indy står och väntar på att få springa.


Pappa drog iväg först. Sedan jag och sist Thommy. Thommy tog GPS:en med och rundan uppmättes till 10km 800m. Ska absolut spåna vidare på detta med en liten dragträff här. Det är en rolig runda med mycket krokar och svängar och framförallt uppför och mycket utför. Både branta backar och mindre branta. Det rinner mycket bäckar (eller samma) utefter hela rundan samt 2 tjärnar passerar man. Så det går att vattna hundarna.

Kojan har en liten eldstad i mitten med en smal bänk runtom så man kan grilla lite korv :-)

Visst 1mil känns lite kort för en dragträff kanske.. Men man skulle ju kunna hitta på någon mer aktivitet..? 

Vi har en camping i utkanten av storfors. Där skulle vi kunna bo och dag 1 klövjar vi upp till lårhöjden därifrån. Kvällen har vi mys o grill.
Dag 2 kan vi ta körningen. Rundan ligger i närheten av campingen en bit in i skogen.

Kanske ska kolla upp ett datum till våren (april-maj) och sätta ut en annons i polarhunden och kolla intresset.


Själv känner jag att om man vill åka iväg på någon träff som ligger långt bort ska det finnas ordentligt att göra, och inte bara 1 dragsväng på några kilometer. 

Detta tåls att fundera vidare på.. :-)

Dessutom har vi en till idé på träff. En Klövjeträff på 28km med mycket häftig terräng! En 2 dagars med övernattning i vindskydd vid en sjö. Perfekt för nybörjare som kanske bara har en hund och inte kommit igång med körningen utan mest vara med och träffa andra hundmänniskor och få tips och ideér. Jag menar gå med hund kan ju alla :-)

Kanske ska kolla upp 2 datum och se om det finns något intresse efter vintern..

Hörde på radion igår att optimister lever i snitt ca 7år längre. Så visst, då borde de allt stämma att ett leende förlänger livet.

Ändå känns de lite som det inte stämmer. Är man glad och på bra humör går tiden oftast rätt snabbt. Är man på dåligt humör/uttråkad så brukar tiden stå stilla.

De är roligt iallafall att några fick sej ett gott skratt åt mitt senaste inlägg. Om ni nu kommer att få ett till, återstår att se..



Loggade in på min FB igår. Såg att jag fått en vänförfrågan. Tryckte på den och fick upp en bild, en bild på någon som kändes bekant på något sätt. Men jag var inte riktigt säker. Namnet sa mej ingenting. Jag funderade och funderade, visst har jag sett honom någonstanns, tror jag, men vart?!

Frågade Thommy om han visste, han hade ingenaning. Jag funderade och funderade och kunde inte släppa det eftersom de kändes som om jag borde veta vem detta är!

Började fundera på om det kunde vara en kund. Vi hade inga gemsensamma vänner och skulle de varit en kund borde vi ju haft någon gemensam vän i Storfors. Nä, det är nog ingen kund heller..

Tankeverksamheten var i full gång kan jag säga och jag lyckades missa några viktigt sekunder i Mammas Pojkar *skratt!*

Fann ingen annan utväg än att skriva och fråga helt enkelt, vilket kan kännas lite pinsamt ifall det är någon som man faktiskt bör veta vem det är!

Fick svar rätt snabbt, att han bara lagt till mej för att kolla min sida.

Jahapp, tänkte jag. Då ignorerar jag väll den frågan då. Men kunde ändå inte släppa tanken på vem de kunde vara!! Haha.

Slängde iväg ett snabbt meddelande till:

Så du är ingen jag borde veta vem det är?

Stängde av datorn och tänkte inte mycket mer på det. Han var väll bara lik någon som jag känner till då tänkte jag. Haha.

Starta datorn imorse och hade fått ett nytt meddelande.. Är det någon som är nyfiken på vad det stod????

...Jag jobbar på bilprovningen i Filipstad!

Först kunde jag inte låta bli att skratta högt en stund! Haha. Sen kom nästa tanke. Hur hittade han mej?! Kom rätt snabbt på att de inte är så svårt kanske eftersom jag står som ägare på bilen. Men ändå.. Det var inte han som kollade forden.. Utan hade en annan bil brevid. Men om jag inte minns fel så var de han som besiktade Micran, som jag faktiskt hade lagat med tröjan!! ..så dä så!

Kan ju bara hoppas på att han inte läser min blogg, haha!


______________________________________________________



Har kommit ifrån lite hundprat nu ett tag. Men trots att man är hundägare/kennel/draghundsgalen så händer det mer saker i mitt liv. Oftast väljer jag att inte prata om sånt på en blogg som alla på internet kan läsa.
Men ibland kan man ju bara inte låta bli.

Lovar att mitt nästa inlägg blir mer hundrelaterat igen!!

Om de nu finns någon som undrar hur besiktningen gick för mej idag så tänkte jag nu berätta det.

Jag fick min första "Spanska Flagga" även kallat körförbud.
Ja de blev ju inte körförbud på mej, utan på bilen :-)


Kanske ska ta de från början..

Kom till Filipstads bilprovning strax efter kl 9. Gick och checkade in och kom och tänka på att Thommy för längesedan pratat om att något med avgasröret pajat. Kanske ska nämna att de va Forden jag skulle besikta "Thommys jobb-pendlar-bil".

Gick bak och kikade in under bilen och där var de helt tomt. Inget avgasrör, ingen ljuddämpare.. Hm. Blev lite smånervös och tänkte, vart sjutton ska de sätta slangen som ska suga in avgaserna.. Ringde en snabbis till pappa och till Thommy. De hade ingen aning och sa vi får se hur de går..

Tack för den!

De rullade in fler bilar på parkeringen och klockan närmade sej halv tio. De hade inte  tagit in någon bil under den halvtimman jag stått där.

Ser en kille på insidan av port B och misstänkte att de skulle sätta igång att ta in bilar.
Tänkte för mej själv.. Ta inte in mej, ta inte in mej, ta inte in mej!!!!!

Skylten tändes och där stod mycket riktigt: HJN *** Port B
Typiskt. Jag ville helst in i Port A för den va störst! Haha.

Körde fram med en något extra brummande bil eftersom den saknade ljuddämpare som jag nyss kommit på.

Körde in i porten och jag hann knappt öppna bildörren och ta mej ur förns killen säger:
De verkar som de läcker från ditt avgasrör..

Jag svarar: Jaså tror du de (med en jätte förvånad röst)

Han går bak och tror att han ska kunna sätta fast slangen på slutröret (som jag egentligen visste om att de inte fanns något).
Oj då säger han när han kommer bak. Här fattas de visst grejer.

Ja jag tror kanske jag tappade av något på vägen hit, svarade jag. Fast jag visste att Thommy kört sönder de för flera månader sen. Killen skrattade bara lite och gjorde en specialare så han kunde fästa sugslangen.

Jag satte mej på en bänk och han kollade bilen och körde fram för att testa bromsarna. När han sedan kom ur bilen säger han: De va nog den mest trögstyrda bil jag någonsin provat. De går ju nästan inte att svänga, hur klarar du av att köra den?!

Jag svarar: Ja du, de är lite knivigt när man ska fickparkera ;-)

FICKPARKERA??!! Det går ju inte med den här bilen, fick jag som svar.

(Servon pajja förra vintern och en bil med trasig servo är betydligt svårare att styra än en bil som saknar servo)


Killen kollar allt länge och noga och hittar fel efter fel.. Tror aldrig jag varit på en besiktning såå länge. Han säger tillslut att han måste hämta chefen för han hittat något han inte vet vad han ska sätta på.
Jag hör dom disskutera och killen säger tillslut till chefen, men jag tar en provtur iallafall.
Det var ungefär där som jag fattade att de blev körförbud.

Chefen gick och killen ropa dit mej och skulle visa felet. Jag gick under bilen och han började peka bak vid länkarmen och säger: Nu kan ju säkert du massor om bilar (han trodde inte att jag kunde nått fast självklart visste jag att de va länkarmen han pekade på!!)

Han sa att han inte vågade låta mej köra bilen hem för hela "bakdelen" höll på att lossna.. UPPS! Haha.

Han frågade så snällt om jag trodde jag kunde fixa skjuts osv.

Jag sa att de fixar sej nog.

Så började han prata om jag kände någon som kunde bilmek som kunde laga bilen åt mej.. Haha. Han va jättesnäll.

Jag betalade och fick mina papper. När jag sen skulle gå så sa jag:

Ja, jag får väll säga Tack så mycket då eller..?

Han svara: Haha, ja eller va man nu säger.

Sen följde han mej ut till bilen och sa:
nu ska du få en såå Fin Flagga här i framrutan.
Det är de inte ofta vi får dela ut så känn dej hedrad..!
Jag sa tack så mycket igen och fick en tidning att läsa medan jag väntade på skjuts.

Då har man provat på att få körförbud också. Thommy kom med min bil (lancern) och när jag körde den därifrån kändes de så skönt att köra min fina nya goa bil hem som funkar på alla sätt och vis *peppar peppar*!

Imorgon är det dax att besikta en av våra bilar, då är det Förrdens tur. Jag vet inte riktigt om jag ska säga att jag ser fram emot det eller om de känns jobbigt. Av någon konstig anledning så är det ALLTID jag som är den som får åka och besikta våra fordon. Och även hjälpa andra som går och grämer sej för att åka till Bilprovningen.

Jag gör en resumé av några av mina bilprovningsbesök:


_______________________________

Strax efter att jag fått körkort, var det dax för pappas lilla Nissan Sunny att besiktas. Jag sov över hos mina föräldrar kvällen innan och pappa sa lite på skämt att jag kanske kunde åka och besikta den åt honom. De kanske är lite "snällare" om de kommer en ung tjej.. Haha. Sagt och gjort..

Jag skjutsade pappa till jobbet morgonen efter och åkte därefter till Bilprovningen. Jag var lite små nervös över att portarna var såpass smala och hade inte så stor vana av bilkörning än och visste inte riktigt vart jag hade alla delar på bilen. Jag svängde runt och runt på planen framför portarna och ställde mej perfekt tyckte jag för att lätt kunna köra in i någon av de 2 portarna.


Jag väntar och väntar, medan andra bilar körde in. Rätt som de va blinkade "min" nummerplåt på skylten och de står: PORT 3!!!!!

Va nu?!! Jag ska inte in i nån port 3, jag vill in där alla andra får köra in!! Jag har ju parkerat pefekt för att köra in i port 1 eller 2!

Jag börjar svänga runt bland alla andra bilar för att ta mej bort till Port 3 som låg längst bort alldeles för sej själv på byggnaden. Porten va stor som ett hus! Alla andra kombis osv fick köra in i de "vanliga" portarna. Men jag med mini-bilen ska helt plötsligt in i BAMSE-porten som bara tagit i lastbilar tidigare under morgonen.


Jag står någonsånndär mitt för porten och killen vinkar in mej. Jag kör sakta men säkert framåt och har fullsjå (trots den breda porten) att hålla koll på mina speglar. Killen börjar vinka hysteriskt åt ett av hållen och jag svänger däråt och han vinkar ännu mer hysteriskt och han ser PANIK-slangen ut och skriker och visar med händerna STOPP!!

Jag stannar och går ur bilen och han pustar ut och säger: HERREGUD! De va de närmaste jag sett!! Du va bara någon cm från att köra ner i gropen! Haha.

Denna hemska bilprovning hade hålet i golvet direkt där man kör in, så man bara skulle köra upp på två skenor. När jag ställde mej framför bilen konstaterade jag att min bil hade så tajt mellan däcken att den stod precis så nära kanten på skenorna som gick för att inte åka ner i hålet. Så detta kunde ju ändå inte vart mitt fel. Hur kunde de ta in min (eller pappas) lilla bil i lastbilsporten??! Så mitt fel tyckte jag då inte att det var.

_______________________________


Mitt nästa besök hos bilprovningen vart några månader senare. Jag hade då köpt mej min söta Nissan Micra. Jag gillade att köra den. Den hade såå skönt gung. Körde jag i en grop så studsade vi fram flera sekunder efter guppet. Något som inte bilprovningen tyckte om.

Jag körde dit (fast valde en annan stad den här gången) och väntade på att mitt regnr skulle komma upp på tavlan. Under tiden jag väntade poppade jag torgny melins på lite lagom volym. Jag körde in, denna gång utan problem (här körde man in på vanligt golv och gropen var längre fram och dit kör bilprovaren bilen!).

Vad jag hade glömt var att den som kopplade in sterion på bilen (Thommy) gjort något som gör att när man startar bilen hoppar sterion igång på HÖGSTA VOLYM!!

Jag gick ur bilen och killen hoppade in i bilen och startar. Och Precis då kom jag på de!! Jag skulle tagit ur skivan!! De börjar skråla Torgny Melins på full volym och han börjar skratta inne i bilen. Han kommer ut och lämnar bildörren öppen, men stänger aldrig av eller sänker volymen!!
Han skrattar och säger, jaså! Jag trodde inte du lyssnade på sånn här musik.
Alla andra människor i byggnaden vänder sej och kollar på Micran som Poppar dansband för fulla muggar och de andra bilprovarna börjar gunga med medans de kollar andra bilar..
Behöver jag säga att jag fick 2:or på mina stötdämpare bak?


______________________________

Pappa fixade och bytte mina stötdämpare och det var dax för mej att åka och ombesikta några veckor senare.
Jag sitter på parkeringen och inväntar min tur. Denna gång satt jag med mobilen i högsta hugg och sms:a och hade ingen vidare koll utåt.

Det börjar blinka mitt regnr på tavlan. Men det missade ju jag helt som var i en annan värld. De öppnar porten och ut kommer tillslut killen eftersom ingen bil kommer fram. Det missade jag visst också.
Han börjar ropa och vinka: Hallå!!!

Efter en stund hör jag helt plötsligt: Kan du säga till tjejen i micran!! Bilen brevid börjar tuta och vinka.

Och DÄR kom min reaktion. Jaha, de va visst min tur. Haha! 

Körde in och killen ställer sej bak vid bilen och hänger sej på den och börjar hoppa.
Jaha dehär verkar ju bra. Nu känns de väll bättre att köra när bilen går som den ska?!
Jag: Öh! Nä, bilen vart skittråkig. De va mycket mysigare gung i den förut!!

Killen kollade lite konstigt på mej och sen fick jag åka.

_____________________________

Nästa besök blev ett år senare. Under de senaste året hade jag haft problem men ena stötdämparen ändå! Den lyckades trycka sönder den rostiga plåten och kom upp rakt i bagageluckan. De märktes ingen direkt skillnad när jag körde bilen mer än att den gnisslade något fruktansvärt!!

Tillsluta tröttnade jag på oljudet, det gick inte att höra radion! Så jag lindade in stötdämparen med en gammal tröja och lyckades trycka ner den i rosthålet och ljudet försvann helt!!

Misstänkte att bilprovningen inte skulle godkänna det men men. Kom dit och han börjar kika på bilen. (Denna gången va jag på en 3dje bilprovning, tur att de finns så många att välja på här :-))
Han kikar in i hjulhuset bak och jag hoppas på att han inte ska se något.. Han kikar och säge: Nämen, va är detta?! Jag frågande och låtsas som ingenting: Vadå ser något konstigt ut?? Han går fram och trycker på knappen för att öppna bagageluckan, Typiskt tänkte jag!!

Han öppnar och ser mitt verk. Han va väldigt entusiastisk och kikar runt och säger: VA E DETTA?!

Jag försöker titta åt ett annat håll och låtsas att jag inte hör honom.

Han skriker: De här är nog de värsta jag har sett!! Hon har lagat den med en strumpa!!!

Folk börjar vid det här laget vända sej mot mej och min bil..

Jag svarar surt: Det är ingen STRUMPA!!!! ..det är min tröja..

Han: De här måste jag bara visa min chef. Han börhjar ropa dit folk och alla bilprovare kommer inkl hans chef. Han frågar sin chef: Asså vad ska jag sätta på dethär?! En 2:a eller?

Jag fick som tur var bara en 2:a och slapp körförbudet. Men försökte protestera med att jag faktiskt lagat bilen.

När alla gått fortsatte han att prata om hur imponerad han var över att jag överhuvudtaget fått in en tröja där. Där ska tydligen inte gå att peta in något. 

Innan jag fick åka informerade han mej om hur lång tid jag hade på mej att laga bilen och alternativen för när jag kunde komma tillbaka: Antingen kan du komma in på em kl **** eller så..
(Då hakade jag snabbt på med): Eller så köper jag helt enkelt en ny bil!
Han: Öhh, ja det är ju också ett alternativ.

_________________________

Ska bli lite intressant att se hur de kommer att gå imorn. Håller tummarna för att de kommer att gå bra! Och att jag slipper fler pinsamma situationer..

Imorn är de fullspäckat på schemat, nu ska jag laga en lasagne och sen blir det hundkörning här hemma.

Grattis min lilla bebis som håller på att bli en stor kille :-)



Här ska vi hämta hem Iluk. Han står på trappen hos sina uppfödare
med kullsyskonen brevid. Iluk är längst till vänster med blått halsband.






Kisspaus på vägen hem. Här fick han även möta Zigge för första gången.

Här ska han snart gå in i huset hemma hos oss för första gången.





Iluk hemma i vårat kök.



Säger till Sila att hon är läskig!



Här kommer de lite bättre överens.. :-)




Spring i benen.



Lite större kille ska ut och springa med husse



Ännu större kille. Går som ledarhund (höger) Björnrundan 2009.


GRATTIS MIN BEBIS!!

Imorse gick jag in på eniro för att hitta någon bra körväg. Oftast så kör vi våran slinga här hemma. Men eftersom det bara är 5,5km så vill man ju hitta något längre också. Som idag så ville vi köra lite längre. Hittade en bra slinga som avslutades med en rund-slinga. Perfekt. Mätte ut den på hitta.se och den blev 30km. PERFEKT!



Nya banan ja hitta :-)

Där start och mål av banan är ligger en skjutbana, vilket innebär en JÄTTE parkering!! Ringde pappa direkt och frågade om han va sugen att komma och köra en tur. Det var han såklart. Han packade iordning sej och hundar och vi skulle mötas i skogen där slingan går.

Vi bor ca 3km utanför Storfors och den här slingan börjar kanske 1km utanför Storfors (fast på andra sidan) så det tar ju inte alls lång tid att ta sej dit.


Eftersom vi inte kom iväg förns efter lunch så tyckte vi att vi inte skulle hinna 3mil innan de skulle bli mörkt (om vi skulle stanna o grilla korv oxå). Så vi körde fram bilarna en bit och startade längre fram än vad som är utritat.

Turen vi körde blev 21km. Men väljer man att starta där jag ritat på kartan har vi en 30km tur :-) Vill man köra kortare ändå kan man välja att åka bil dit "rundan" börjar och man har en 10km bana. Eller som vi gjorde starta bara en bit längre fram. Vi stannade på en Mötesplats så nu vet vi att startar vi där blir de ca 2mil. Toppen bra.

Hundarna gick jättebra och de känns riktigt bra att köra nu. Vi har lixom kommit in i allt på ett helt annat sätt. Jag körde Sila, Zigge & Divine (som jag ska tävla i vinter).

Eftersom det heter Björnrundan i Nornäs. Så döper jag nu denna rundan till Vargrundan i Storfors :-)

Här skulle man kunna annordna en dragträff. Precis där rundan börjar finns en koja. Skulle kunna vara något kanske.

Just rundslingan var väldigt rolig att köra. Har bland annat ALDRIG varit med om en värre nedförsbacke i hela mitt liv. Men de va kul!! Man körde uppåt och uppåt. Och ni vet att när man börjar närma sej toppen börjar man kika snett framåt nedåt. Men de fanns ingen väg, man lixom tittade och tittade men såg ingen väg alls!! Man tänkte vart fan tog vägen vägen?

Tillslut var jag verkligen mitt på toppen och jag lovar, det kan inte gå mer neråt än va de gjorde där. Det var verkligen RAKT ner, nästan bakåt på något sätt. Haha. Vi körde på och de va bara att trycka på bromsen allt va man orkade. Divine tyckte de va alldeles för brant och försökte bromsa emot. Men jag lyckades bromsa in dom rätt okej så vi tog oss ner bra.

Precis när vi tagit oss ner, vänder jag mej om. Ser pappa på toppen och hör ett: UUUuuuh!! Haha. De va verkligen den sjukaste backe jag sett. Hade vi kommit från andra hållet hade de bara varit en vägg. De hade säkert inte ens gått att tagit sej upp med cykel där.

Riktigt rolig var just rundan på banan iaf. Vi åkte vänster varvet och i slutet av rundan ligger en tjärn och en BAMSE vändplan så där stannade vi.

Något väldigt roligt och nytt för denna gången var att vi hade 3st walki-talkies med. Skit kul! Och praktiskt!!
Vi åkte och pratade lite med varandra. De lät typ såhär:
"Nu kommer det en bil här, men han åker sakta."

"Nu delar sej vägen och vi ska hålla höger."
"Nu har jag skitstopp suck!"
"Jag har precis tagit mej upp för en riktig mördarbacke, ha så kul!!"


Haha som ni ser, både praktiskt och mycket roligt!!



Här har vi stannat vid tjärnen och ska grilla korv.

Husse och hundar i bild.

Pappa ska göra brasa

Nikki posar

Sila vilar upp sej inför sista etappen

Mycket bra tur, som jag absolut kommer att göra om!!

Må jag va lättroad en fredag kväll efter jobbet och ett glas vin..
Men hoppas även att det kan få de att dra lite i era smil-band oxå.. :-)

Börjar med att tacka för alla gratulationer igår! Mobilen och Facebook blev lite bombat. Fick även endel telefonsamtal och fina kort i brevlådan :-) De tackar vi för!


Uppe tidigt idag, trots veckans första sovmorgon. Tänk att de aldrig slår fel. Ska man upp och jobba på morgonen är benen som bly och man vill inte lämna sängen. Men har man sovmorgon, ja då kan man inte låta bli att gå upp iaf. Thommys klocka ringde strax efter kl 07.00 och jag låg och vred på mej medan han snooza.

Han pussa mej hej då och gick upp. Jag kunde bara inte somna om. Gick upp såg hans bil lämna gårn (fast den e egentligen min) och tänkte nej jag ger mej ut och kör hund. Hoppade i ler-kläderna (har äntligen insett att man inte behöver tvätta "hundkläderna" efter varje gång, då blir det ett evigt tvättande).

Gick ut och selade Zigge, Sila och Divine. Drog fram cykeln och förankrade den i elstolpen :-)
Tänkte att de här tar väll hela morgonen att ta sej iväg eftersom jag alltid annars blir assisterad i starten.

Nu blir de väll trassel som eder duga. Men ack så fel man kan ha.
Satte in Sila fram först. Sedan Zigge brevid. Och va tror ni händer. Sila lägger sej ner med nosen i rätt riktning. Zigge bara står helt förstelnad brevid och jag säger: KVAR! och visar lite extra tydligt med handen. Vänder dom ryggen och går för att hämta Divan. Kommer tillbaka. Mycket riktigt de står kvar som jag ställt dom (fast Sila ligger fortfarande). Sätter in Divine, ställer mej på cykeln. Lossar på linan till elstolpen och säger: Jah! Och iväg.

Varför ska man göra de svårt för sej? Haha.
Konstig, när Thommy ska hålla hundarna innan jag ska iväg är det ben och linor ÖVERALLT. Men nu var de inte minsta krångel alls. De va faktiskt inget som kunde gå bättre. Kanske blir hundarna mer uppspelta av att ha någon som försöker hålla fast dom i starten?!!




Morgon körning

Körde "våran" sväng här hemma på 5,5km. De tog ca 20min, hade dock inte super koll på minutrarna på klockan. Hundarna gick inte för fullt. De va något kiss-stopp och några grejer som vi kunde tagit in tid på.

Väl hemma igen blev de frukost för mina bebisar och jag mockade lite hundgårdar. Sparade de andra 3 hundarna till kvällen. Då jag tänkte inviga min födelsedagspresent som jag fick av min Bejb.




OBS! ..det är inte jag på bilden ;-)

En toppen (!) present!!! Blev såå glad. Kommer ha mycket nytta av denna i vinter. Speciellt på nyårsturen och D-testet. Thommy frågade mej ganska långt innan min födelsedag vad jag ville ha. Men jag kunde verkligen inte komma på något. Har kikat på pannlampor för några månader sedan, men sen bara glömt bort de.

Så köpte han en åt mej! SKITBRA! Jag har hela tiden sagt att jag vill ha en med stor lampa och Bra ljus. Även om den drar mer batteri än de här små smidiga som finns numera. Jag vill kunna lysa upp ordentligt om de behövs och de kan jag ju med den här!! När man kör hund i mörkret räcker de med de här små billiga pannlamporna som vi har hemma som kostar runt 100-lappen. Men ska jag ut på en längre tur och ska få upp tält och allt i mörkret vill jag ha nått så jag ser ordentligt också. Toppen.


De 3 hundar jag inte körde nu på morgonen tänkte jag ta ikväll istället efter jobbet, när de blivit kolsvart, så jag får inviga nya lampan.


Avslutar som vanligt med några bilder..




Divine i sitt vinterland...

..och Nej det är inte snö. Divine fäller. Då får hon ett sånt här litet (ursäkta Divine men) fånigt huvud. 




Fåret Shaun... eller jag menar Divine!

Bäst att lägga in en bild på min nya älskling :-)



Min nya oinakka

Oinakkas "Nome" med 1700mm lastplan o qcr-system :-)

Har inte monterat på bromsen och skottermattan än men de kommer!

Idag har jag roat mej med jobb en sväng på morgonen. Sen hem och körde alla 6 hundarna. Körde dem i 2- och 1-spann. Så de blev 4 vändor för mej. De tog ungefär hela förmiddagen. Vissa av hundarna gick bättre än andra.

Sen när jag kom hem gick jag in i lillstugan och rotade fram mina vinterdäck och gick och bytte däck på bilen. Den vart skitful. Saknar redan mina alisar. Men får väll gå och köpa ett par fräcka navkapslar till vinterdäcken eller nått istället.

Måste såklart kommentera något som jag störde mej grymt mycket på! Den som tillverkat domkraften som var med skickad till min bil borde straffas!! Den va ju skitknäpp och de va jädra meck med pinnen för att de skulle gå att hissa upp och ner bilen. Har aldrig träffat på en sämre domkraft än denna!!

Någon positivt iaf var att bilen utan problem gick jättebra att lyfta med domkraften. Min förra bil, av några årsmodeller äldre än den jag har nu, (en så där 14 år äldre) va väldigt spännande att byta däck på. Den va så sönderrostad under att de inte gick att sätta domkraften någonstanns iprincip. Sista gången jag bytte däck på den innan jag sålde den, trodde jag att jag hittat ett ställe som va någorlunda rostfritt. Jag börja pumpa upp domkraften och när jag nästan fått upp bilen lagomt säger de: PANG!!! Bilen åker i backen med en duns och domkraften hade åkt rätt igenom golvet och hängde där under bilen och dinglade..! Tog ett järnrör och lyckades slå lös den. Haha.. de e inge bra!

Kändes väldigt bra att nu slippa sånna problem :-)




Avslutar med en bild på båda mina vrålåk

Sådär, nu behöver jag bara köpa en sprintsläde också så är jag nog nöjd för ett tag.

Gårdagen bestod av först jobb både för mej och Thommy, sen åkte vi hem till mina föräldrar. Vi fusk-firade farsdag en dag för tidigt. Hade med alla hundarna och drog påengång ut på en tur.

Från början hade vi tänkt kikat ut en lite längre tur att köra, men eftersom vi inte kom dit förns vid kl 3 och de snart skulle bli mörkt så fick de bli en "snabb-lösning" av körvägen.

Hittills har jag mest kört Sila, Iluk och Divine ihop. Fråga mej inte varför, det har mest bara blivit så.

Igår sa Thommy innan vi skulle iväg: Vilka får jag köra? Jag sa: Ta Zigge och Nikki. För pappa skulle få prova att ha med Kaiza med sina 2 hanar. Thommy skulle köra vanlig cykel och då räcker de gott och väl med 2 hundar.
Men så tänkte jag efter lite snabbt och sa eller nej. Jag tar Zigge ist så tar du Iluk.

Zigge, Sila & Divine är de som jag ska köra med i vinter, men jag har inte kört dom 3 ihop på evigheter. När kan de vart sist? 3 milen på SHAM-draget i vintras?? Jag har inte kört Zigge på evigheter, trotts att han är mammas-bebis. En riktig liten fjant :-)

Jaja, hundarna va selade och cykeln stod redo att dra iväg. Kopplade in mina 3. När man har hundar som blivit några år och mer rutinerade så han man antagligen fått fram iaf en/två ordentliga ledarhundar. Men när man har hundar som är 1-2 år så har man bara hunnit få fram vilka som har potensiallet att bli ledarhundar (så är det iaf för mej).

Jag har testat mej fram och haft olika hundar fram och man märker rätt snabbt vilka som har sin plats längst fram i spannet resp. bak i spannet.

Sila är en tik som bara växer och växer i ordning och uppförande, iaf i hundkörningssammanhangen. Hon är lägst i flocken med är ändå den hund som kommer växa fram till den perfekta ledarhunden (är jag rätt säker på).

Vi har nu dessutom äntligen nått ett del-mål !

När man började köra hundarna var det stora målet att få dom att vilja springa överhuvudtaget, att ta sej framåt. Efter man lyckats med det och de funnit glädjen i det hela, är man såå glad över detta att man inte vill lägga på några stora krav på en gång och förstöra den glädjen. Man är helt enkelt såå glad att man kommer framåt i en bra fart.

Men nu under hösten bestämde jag mej för ett delmål som jag ville att vi skulle nå under höstträningen. Att sätta upp lite mindre mål tror jag är viktigt. Att beta av små saker i taget, och inte ha för stora mål på en gång. Målet med höstens träning var spann-placeringen på vägen.

Förut har hundarna i princip sprungit där de velat, där det är minst vattenpölar eller minst lösgrus, där det bara varit bäst underlag helt enkelt. Då blev de lite snirkligt fram och tillbaka. Visst kör man skogsvägar har det egentligen ingen större betydelse. Men ska man köra på grusvägar där de kommer bilar vill man ju hålla sej på ena kanten. Dessutom på tävling är det bra att hålla sej på sin kant vid omkörningar osv.

Det var väll egentligen under Björnrundan jag började vara riktigt hård med vart på vägen de skulle hålla sej. Redan framåt sista milen verkade de som polletten var på väg ner. Det är alltid Sila jag ropat åt. Jag har hållt cykeln nära högerkanten hela tiden och när hundarna gått över på fel sida har jag ropat åt Sila: In på kanten! När hon väl börjat styra över spannet på rätt sida har jag varit snabb med beröm och tänka sej vilka framsteg de blivit.

Körningen igår, då kände jag, Sila KAN och VET precis vad jag vill!
Vid ett tillfälle när vi skulle svänga samtidigt som vi körde förbi ett hus med skällande hundar så hamnade hundarna på fel sida vägen och jag ropar Sila, hon vänder bak huvudet i farten och tittar på mej. Jag: In på kanten! Hon vänder fram huvudet och hon drar in spannet på höger sida. Så vänder hon bak huvudet igen och väntar på berömmet och man ser va hon tänker: Kolla mamma va duktig jag är!!:-) Så klockrent. Hon är såå duktig min lilla tös. Man blir så stolt att man inte vet vart man ska ta vägen.

Det vart en enorm skillnad att ha med Zigge i spannet igen. Iluk är så klart en tillgång då han är spring-galen, men det blir en helt annan känsla när Zigge går med Sila därfram. De där fjantiga försvinner och blir en mer självsäker känsla. Zigge har dessutom en förmåga att jobba på bra även när det tar emot. Då iluk mer vänder bak huvudet och tycker: Hjälp till lite nu mamma!  Zigge är dessutom på gång att lära sej höger och vänster mer ordentligt.

Alla andra kommandon sitter bra.  Jag hinner aldrig mer än komma till S när vi ska Stanna. Så det känns skönt att veta att hundarna är såpass lyhörda iaf.

Känns skönt med 2 hjärnor där framme som båda har sina olika talanger.



Jädrar va mycket de ska bli jämt när man bara ska skriva ett kort litet inlägg..
Lägger in ända bilden från igår..



Glada vovar på väg framåt

Det blev en tur på 13km. Hade gärna kört längre med de blev visst kolsvart ute och ingen pannlampa hade jag med heller.

 
Släden kom till posten i torsdags, men efter diverse krångel så kommer den hämtas imorgon!! ÄNTLIGEN! Ska bli så kul att få se och klämma och känna lite på den!! :-) Vill ha den nu!! :-) Bilder på den kommer antagligen imorn.

Tyvärr kunde man inte välja på annat än blå eller röd färg på slädsäcken, så den fick bli röd. Jag får väll nöja mej med att min ena släde iaf är rosa. Och det är ju den rosa, Danlern, som jag kommer använda främst på tävling så.. Den här blir mer en Tur och Träningssläde :-)

När man ska iväg på en tur är förberedelser och planering A och O!
Delar med mig av mitt & Ullis planerings-snack via FB. Ett mycket givande samtal ;-)
Och ser såklart fram emot en trevlig tur!


Jag: Snö på backen, snö i luften. Jävlar va jag längtar efter drevdagen och nyårstur!!!

Ullis: jajjamännsan!!! :D

Jag: Kanske man ska börja skriva pack-lista i väntan på att nästan 2 månader ska gå jädrigt snabbt!

1. Nyårsfestblåsa

2. Hundmat

3. Partyhattar

4. Skumpa

Hm.. de va väll de hela.. ;-)

Ullis: HAHAHA!! Ja du som e lite lättare, kan ju packa lite tyngre i stället! ;) Kanske inte ens hälla över drickat i plastflaska?!! :D VAd för festblåsa blir det?? Kallingar eller långkallingar?? hahaha

Jag: Hmmm... står i valet och kvalet.. men de lutar åt långkallingar :-) Kanske kan sy på några palljetter..? Tåls att tänkas på ;-)

Ullis: hahaha bra idé!

Jag: Ja visst var de?? :-) Haha! av praktiska skäll kanske de blir plastflaskor iaf ;-) Finns ju numera både öl och cider på PET, de e ju aldrig fel :-)

Jag: ..som om nu alkoholen skulle vara de viktigate i pakningen...??? Nä!! Haha

Ullis: vaddå - är den inte de?? hahahha *håller fast vid min ökenrävs-image* ;-)

Jag: Haha! Jag får gå under upplärning av dej då.. Du får skola in mej på nyår.. Den bästa bakfylle-medicinen är faktiskt hundkörning så.. :-) Haha

Jag: Är det svårt intagningsprov för utbildning av Mrs Ökenräv??

Ullis: ja det är väl det - frisk luft över huvud taget :)

Jag: Haha.. :-) Och för att slippa vätskebrist sådär dagen efter är de bara att koppla fast sej i släden och åka efter på mage med tungan utanför och suga i sej snö! ....och hoppas på att ingen hund är kass i magen ;-)

Idag kom intyget!
Jag är numera en registrerad Alaskan Malamute Kennel :-)
Mina tidigare kullar (1 kull) får nu kennelnamnet retroaktivt. Så nu har jag två töser med de fina namnet, får jag lov att presentera:



Malamutemammas Sila







Malamutemammas Asiaq






Passar på att Gratulera deras kullbror Malamutemammas Amarok till SM-guldet på Barmarks SM förra helgen! Som han sprang hem ihop med deras pappa Dawson. *Stolt*

Kika gärna in dom här på Annikas sida(med bilder från SM) :
www.polarspannet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&Itemid=56