Världens längsta mil och SNÖ!

Igår jobbade jag heldag så iluk fick följa med husse till jobbet. Det hade funkat jättebra. Det hade kommit nåra futtiga cm snö under natten (typ 3cm) men det var tillräckligt för att de skulle gå att köra ett spår med fyrhjulingen på sjön som vi sen kunde köra med hundarna. Thommy och iluk var hemma ganska tidigt på em och jag ringde hem och fråga om han hade lust att göra en bana. Jag kom hem ganska sent och då hade Thommy gjort en bana på en mil. Jag skickade ut thommy med Divine och Sila och jag var hemma med iluk och slängde ihop lite kvällsmat. När sen Thommy kom tillbaka (han hade kört på 47min) var det min och Zigges tur. Thommy var inne med iluk. Eftersom jag slutade sent kom vi inte iväg förns nästan halv nio (20:26 för att vara exakt ;-) ) det var kolsvart och jag hade ingen aning om hur banan gick.

Har haft sånn ångest de senaste dagarna att jag inte kunnat träna hundarna på evigheter känns det som, och om bara en vecka är det sham-draget. Och jag som tänkt försöka meritera Zigge, va kul är det med otränade hundar. Divine har dessutom gått och blivit fet nu IGEN!!! Hon får så lite mat men hon blir tjock bara hon tittar på mat verkar de som!! De går nästan över en natt, rätt som de e är hon jättesmal, sen säger de pang så är hon en RIKTIG tjockis. Som hon tyvärr är just nu! 

Meriteringen jag ska köra med Zigge är om ganska precis en vecka, så vi slängde i en säck cement i släden på 25kg. Den och släden ihop bör ha vägt ca 39kg. Alltså lite lite mer än vad han ska dra då. Vi har ju aldrig tränat med meriteringsvikterna förut direkt. Vi startade och drog iväg snett bort ifrån huset över sjön. Vi svängde in bakom en ö och svängde i en vass och åkte efter sjönkanten bortåt Lungsund, men svängde över sjön på andra sidan innan bron. Vi åkte efter kanten och in i små vikar efter hela kanten. Den var ganska jobbigt för mej som hjälpte till hela tiden. Tillslut kommer vi fram bakom en udde och jag ser lamporna från vårat hus och tänker GUD VA SKÖNT! Jag var VÄLDIGT trött. Jag vet inte hur jag tänkte innan när jag klädde på mej. Om jag ens tänkte överhuvudtaget. Jag hade satt på mej dubbla byxor med termobrallor över. Dubbla mössor, pälsstövlar, en tröja med en tjock fleace tröja över plus vinterjacka. Tog ett par tjocka pälsvantar till det. Jag kunde ju knappt röra mej. Måste fått för mej jag var i 30minus eller något, och det var jag ju INTE. Här var de mellan nollan och 1 minusgrad!!

Tittar på klockan och vi har hela 30min på oss!!! Gud va lätt tänkte jag, när spåret plötsligt svänger in efter kanten och in i en ny liten vik. Jag blir smått irriterad och tittar fram och inser att om vi ska åka efter strandkanten hela vägen innan vi kör över sjön och hem, så är det LÅNGT!!! Zigge var ganska trött av att dra all vikt och tar ett kliv åt sidan och tvärstannar! Jag manar på han att fortsätta men han bara tittar på mej. Tänk va sjukt att han verkligen känner vad jag känner. Om jag är påväg att ge upp, ja då gör Zigge det också!! Jag går fram och klappar på han och pratar med världens fjantigaste röst och leder han in på spåret igen och försöker hitta nya krafter och drar fart på släden och hoppar på, så körde vi igen.

Så frustrerande att vara så himla trött och vi ser huset hela tiden men åker FÖRBI lixom, fast på andra sidan sjön. Jag var lite arg på den som gjort banan, de va ju sååå långt. Tillslut svängde spåret rakt mot huset och vi behövde "bara" köra rakt över hela sjön så är vi hemma igen. Titta på klockan och vi hade ungefär en kvart på oss. Men de måste vi väll klara tänkte jag. Vi såg svagt en lampa röra sej på tomten och förstod att husse stod och vänta på oss. Ju närmre vi kommer huset hörde vi de andra hundarna skrika och rätt som det va, var vi hemma igen. Jag slängde mej av släden i backen och var sååå trött!!!! Kika på klockan som precis slog över på 21:16! Vi körde alltså rundan på 50min prick. SKÖNT! Jag blev jätteglad på Zigge som var så till sej och överlycklig att han inte visste vart han skulle ta vägen. Han la sej rätt över mej och rullade runt och pussades. Jag orka knappt stå på benen, snacka om dålig kondition!!!!!

Men nu känns det skönt att iaf veta att vi kan klara av det en gång. Men, frågan är va mycket jobbigare det kommer bli på Sham-draget. Vi hade ju väldigt bra förutsättningar igår. Dels gick hela banan på en sjö, så det var inga uppförsbackar över huvudtaget, men samtidigt inga nedförsbackar! Det var så minimalt med snö så det gick ju inte att sjunka ner något med släden och det gled ju istället ganska bra eftersom det var så hårt. Men samtidigt var det väldigt varmt, bara 1 minus så det vart ganska varmt för Zigge. Jag hade dessutom det väldigt jobbigt att sparka igår eftersom det vart väldigt halt för mej, fast Zigge märkte inte av något av de. Här hade vi heller inga andra hundar att jaga eller följa utan åkte helt själva. På Sham-draget är det betydligt mer lukter och man kanske får syn på ett annat spann då och då, vilket underlättar betydligt. Finns ganska många för- och nackdelar. Samtidigt har mina hundar alltid tyckt det är som tråkigast att köra där det är helt öppet och slätt. Det är ju mycket roligare på en slingrig liten väg i skogen. Vi får helt enkelt hoppas på kanon spår och att uppförsbackarna inte tar död på mej. För om jag slutar sparka då ger nog Zigge upp. Varför ska han behöva dra närmre 100kg uppför och matte bara står där och flåsar och inte hjälper till??!
 
Det kändes bra att gå och lägga sej igår och veta att hundarna fått jobbat lite! Nu imorse när jag vaknade SNÖAR de mer!!! Så himla trevligt. Idag blir det ingen körning, jag börjar jobba vid kl 13:00 och är inte hemma förns vid 18:30 och jag känner mej lite sliten. Ska bara gosa med iluk :-) Jobbar även lördag men har då tänkt och köra en mil med Zigge efter jobbet.

Imorse hade vi en pigg livlig valp när Thommy gick upp vid sju. Jag orkade verkligen inte gå upp. Har ju inte sovit en hel natt nu på snart en vecka, eftersom iluk vill ut och kissa ett par ggr per natt. Så jag bad husse ta med honom ut ge han mat och ställa han i hundgården innan han åkte så jag kunde ligga kvar en liten stund till. När jag gick upp knappt en timma senare och tittar ut ser jag fyra hundhuvuden. Alla ligger likadant, i sina kojor med huvudena utanför och sover. Så sött, iluk tar verkligen efter de andra och vill göra likadant som dom. Han verka mycket nöjd ute i hundgården, så jag har passat på att städa lite här inne. Men ska snart hämta in honom och träna lite kommandon. Sen får han stå i hundgården igen någon timma när jag åker till jobbet innan Thommy hinner hem. De är bra med en lättlärd valp :-) Som dessutom gärna väljer att stå ute med de andra.
2009-02-06 @ 09:56:03 Allmänt Permalink


Kommentarer
Postat av: Linda S

Heja Ida och Zigge - vi håller på er nästa helg!!

2009-02-06 @ 10:15:20
URL: http://vovve.info/polarcollie
Postat av: Helen

Hej! Brukar kika in lite nu och då på din blogg, kul läsa om hundarna och din träning. Håller tummarna för dig och Zigge nästa helg!

2009-02-08 @ 14:29:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0