Hur kan man då ändra på sin kost så att man fortfarande kan äta sig mätt men ändå förlora fett? 

Det fina med kost är att man kan äta till sin fördel och enbart gynnas av vad man äter. För är det inte så det borde vara? Mat är ju inte vår fiende men inte heller vår tröstande vän. Mat är mat…mat är näring.

När vi äter får vi alltid en hormonrespons i kroppen. Vilken exakt hormonrespons vi får beror på VAD vi äter. Först och främst vill jag prata om vad som händer när vi fastar. Jag fastar 16h om dagen + – ett par timmar till och från. Under min fasta blir mina värden av Ghrelin höga. Ghrelin är ett hormon som hämmas så fort vi intar föda och stimuleras således vid fasta och tom mage. Hormonet ökar tillförseln av tillväxthormon genom att avaktivera somatostatin, vars uppgift är att ”blockera” utsöndringen av GH (Growht Hormone). GH vill vi ha mycket av i kroppen då det bygger muskler och bränner fett. Så tummen upp för fasta

Med hjälp av att fasta kan vi alltså höja vår metabolism till följd av högre nivåer av GH. Än så länge har vi alltså inte ändrat i varken mängd mat eller val av mat utan enbart NÄR vi äter.

Nästa hormon jag vill ta upp är insulin. Insulin utsöndras främst som ett svar på blodsockernivåerna i kroppen. Detta hormon är det mest anabola hormon vi har i kroppen och är man duktig på att kontrollera sina insulinnivåer kan man gynna sin muskeltillväxt samt minska sin fettinlagring. UTAN insulin dör man då cellerna inte får någon näring och en försämrad eller utebliven produktion av insulin benämns med sjukdomen diabetes och man måste då injicera insulin efter varje måltid. Idag är dessvärre insulinnivåerna väldigt höga bland gemene man. Stora och frekventa intag av raffinerade kolhydrater (vitt bröd, pasta, socker osv) leder till en hög koncentration av blodsocker som i sin tur leder till ett högt och frekvent insulinpåslag. Vid en långvarig överkonsumtion av ”snabba kolhydrater” blir cellerna tillslut resistenta mot insulin och mindre benägna att lagra kolhydraterna som muskelglykogen. Överskottet av blodsockret lagras då som fett eftersom våra fettlager oturligt nog kan lagra oändligt med fett. Insulin motverkar även att fria fettsyror frisätts i blodomloppet vilket gör det svårt för kroppen att förbruka fett som energi när insulin är aktivt.

Låter vi protein stå för en större andel av vår kost förbättrar vi däremot vår insulinkänslighet och ökar glykogeninlagring samt minskar på fettinlagring. Det beror på att protein frisätter ytterst lite insulin och stimulerar istället proteinsyntesen i kroppen vilket per automatik leder till mindre fettinlagring samt ökad muskeltillväxt. Det motsvarande hormonet till protein, som insulin är för kolhydrater, är ett hormon som heter glukagon. Detta hormon ökar vår fettförbränning genom att frisätta fria fettsyror i kroppen så att dessa används som energi istället för kolhydrater. Så om vi nu ska kolla på energiinnehållet i dessa två makronutrienter så innehåller kolhydrater 4 kcal per gram precis som protein. Däremot så sätter de igång helt olika processer i kroppen vilket gör att man med fördel kan byta ut en bestämd mängd kolhydrater mot samma mängd protein och få bättre resultat trots samma kaloriinnehåll.

Om du låter ditt näringsintag stanna på samma mängd kalorier som tidigare MEN ökar andelen protein är detta vad du kan vänta dig:

• Ökar kroppens förmåga att använda fett som energi istället för kolhydrater.
•  Minskar på kroniska inflammationer i kroppen och förbättrar insulinkänsligheten så att kolhydraterna vi äter lagras som muskelglykogen istället för att lagras som fett.
• Förbättrar kroppens avgiftningssystem vilket leder till högre metabolism genom bättre hantering av gifter och avfallsämnen i kroppen som annars försämrar metabolismen.
•  Reparation av vävnader i kroppen ökar samt vår ”resting metabolic rate”.
•  Hormonresponsen kalibreras vilket ger oss en bättre och mer fördelaktig respons till maten vi äter (minskar på insulin, kortisol och överblivet östrogen och ökar leptin)."