Jag är helt övertygad om att iprincip Alla föräldrar vill sina barn det absolut bästa.

Men det bästa behöver inte innebära att det bästa ser likadant ut för alla.

 

För mej är det bästa som jag vill ge mitt barn, en trygg, spännande, rolig & minnesvärd uppväxt som ger han en stabil och bra grund i dess fortsatta liv.

Det är ju just vad jag själv faktiskt fått.

 

Jag vill att Vidar ska få leka ute i skogen, bygga kojor, fantisera om troll, tappa bort sej bland träna, uppfinna egna leksaker av en pinne eller några kottar, bygga barkbåtar och sätta i bäcken, sitta nere vid tjärn och meta, fastna med metreven uppe i ett träd, cykla till sjön och bada, göra krussiduller av maskrosstjälkar, skicka flaskpost, åka trimmad moped i skogen, ja precis allt som jag hade möjlighet att göra under min uppväxt.

 

Jag vill att han ska få äta nyplockade blåbär/skogshallon/hjorton på sin morgonfil eller gröt.

Jag vill att han ska kunna gå till landet och dra upp en morot och äta direkt så de knastrar av jord mellan tänderna.

Jag vill att han ska kunna gå ut och plocka in färska frukostägg hos hönsen.

Jag vill att han ska ha en nära relation till djur och upptäcka vilka vänner man kan finna i dem.

 

Jag vill att han ska få det lika bra som jag har haft det :-)

 

 

Min mamma har alltid gjort all mat, bröd och fika från grunden.

Varje sommar/höst fyllde hon frysarna med bär och svamp från skogen som hon sedan kokade saft och sylt av eller använde i maten. Sådde diverse grönsaker och potatis hemma på tomten.

Alltid när man kom från skolan luktade det nybakat bröd och fanns oftast nykokt kräm eller saft på bänken i köket.

 

Det känns verkligen som vardagslyx!
Hemkokt hjortonsylt på sin morgonfil :-)

 

Iochmed att vi bodde ute på landet kunde man inte alltid få det man ville ha (från affären). Då hade vi istället uppfinningsrika föräldrar. Mamma som kunde ordna med något snarlikt om det gällde något i mat/godis-väg, eller pappa som byggde ihop något som man kunde leka med.

Allt gick liksom alltid att lösa så man vart nöjd ändå.

 

Mamma jobbade bara nätter för att hon skulle kunna vara hemma med oss på dagarna (förmodligen dötrött men ändå!) så jag började inte förskolan förns jag var 5 år.

 

 

En sånn här uppväxt vill jag ge till Vidar.

 

 

 

Idag har jag gjort ett "storkok".

Det blev kokt torsk, potatis & broccoli puré som jag kryddade upp med hackad persilja.

Jag var tvungen att prova en klick fast jag hade lite salt på mitt..

Det vart skitgott!!

 

Vidar har precis ätit en bamseportion.

Det känns så tacksamt att laga mat till en pojk som säger mmmm efter varje sked oavsett mat.