Det var ett tag sedan igen.
Men vi har verkligen haft fullt upp och först nu börjar man kunna pusta ut.

Husbygget som vi påbörjade 2007 kan vi verkligen nu kalla helt klart! :-) Huset blev besiktat idag och det är därför som senaste veckan varit fullspäckad, minst sagt!

Känns bra att allting verkligen är klart nu, alla små saker man gått och tänkt på så länge kan vi nu släppa. Känns som det blev klart rätt i tiden också så att säga. Då dragsäsongen drar igång nu. Fortfarande har vi haft de ganska varmt och de dagar det varit svalare har regnet öst ner. Så nu när allting här hemma är iordning så bara väntar jag på dagar med uppehåll och svalare temperatur. Denna säsong blir den första på 5år som vi inte har massa annat att tänka på. Menar de senaste 5 åren har vi haft ett hus att bygga på också.

Imorgon ska jag och Zigge åka på återbesök till veterinären också. Få svar på urinprovet vi lämnade sist bland annat. Sedan får väll svaret på det avgöra hur vi går vidare. Usch, jag hoppas verkligen vi får ordning på allt utan större ingrepp. Om Zigge ska gå igenom operationer blir vi verkligen en klen styrka i år.

Sila räknas ju bort eftersom hon eventuellt ska ha en valpkull. Divine räknas bort från spannkörning då hon har ett ögonfel som gör att hon ser dåligt och inte fungerar bra i större grupp, då hon inte riktigt förstår vad som händer runt ikring henne. Ska Zigge dessutom opereras blir han borta från träning en tid. Kaiza får som det är nu inte tävla, vi har skickat in dispensansökan på henne som vi ännu väntar på svar på. Men om Kaiza inte ges dispens och Zigge ska opereras har vi helt plötsligt bara 2 hundar som går att köra just nu. Nikki och Iluk.
Väldigt tråkigt.

Så det gäller bara att vänta och se helt enkelt hur det kommer att bli med allt.

Idag är det riktigt ruskigt höstväder med regn och blåst. De blåser så kraftigt här att trästolarna på altanen blåst iväg!! Vaknade inatt och trodde att det åskade först för att det dånade så.

Hundarna har fått ny halm i sina kojor idag av husse medan jag var på jobbet. Tänk att lite halm kan göra dem så lyckliga! När jag kom från jobbet vägrade Zigge att komma ut och hälsa, han låg där inne i sin nya halm och jag kunde bara skymta nosen i öppningen av kojan och ett stort flin. Zigge är barnsligt förtjust i ny halm!

Nej det får bli en tur till gymmet nu tror jag bestämt!