Jägarförbundets jaktvårdskonsulent Kalle Johansson hävdar i media att jakt på varg är ett måste därför att länets vargar ställer till stora problem.

Vilka problem är det man avser som kräver jakt på en starkt hotad vargstam?

Det kan knappast vara frågan om vargangrepp på tamdjur, eftersom de cirka trettio stationära vargar vi har i länet bara står för i snitt ett (1) angreppstillfälle per år. Inget stort problem således och som dessutom ersätts av staten, som tillika ger omfattande bidrag till rovdjurssäkra stängsel.
Får är det tamdjursslag som till mer än 95 procent drabbas av vargangrepp. Detta skall då ställas mot det faktum att fårnäringen i Gävleborg har ökat med 76 procent sedan 2001. Även fäbodbruket har ökat under perioden 1997-2005, så vad är problemet med vargar?

Det kan heller inte vara frågan om att vargarna äter älg eftersom vargen bara står för tio procent av älgens dödlighet, medan jägarna står för 80. Så vad är problemet? Jägarförbundet borde redovisa hur man tänkt sig att denna fördelning rättvist skall fördelas. Detta mot bakgrund av att det är lika många jägare i dag, som vid övergången av 1960/70 talet, fäller ungefär dubbelt så många älgar som då. Så vad är problemet?

Är det problemet med att vargar då och då dödar lösspringande jakthundar. Hundar som fram till dess vargar började etablera sig i markerna bettaktades enbart som ett jakthjälpmedel, men som nu betraktas som livskamrater. Tveksamt, eftersom det är få angrepp i förhållande till annan dödlighet vid löshundsjakt. Faktum är att det är drygt sex gånger större risk att få sin hund dödad eller skadad av andra orsaker än varg vid jakt i vargrevir, men det är orsaker som vi aldrig ser som tidningsrubriker.
Det är fullkomligt orimligt att vi skall ha en rovdjurspolitik som bygger på en begränsning av vargstammen och att vargar får dödas för att ett särintresse som löshundsjakten vilkorslöst skall få bedrivas. I förlängningen kommer inte den naturintresserade allmänheten och svenskarna i övrigt att acceptera detta. I förlängningen kommer det att slå tillbaka på det jaktliga intresset. Det är min fasta övertygelse.

Källor: Viltskadecenters viltskadestatistik och rapport om hundangrepp, Jordbruksstatistisk årsbok 2001-2010, Länsstyrelsen i Gävleborgs rapport om fäbbodnäringen, Jägarförbundets viltstatistik, Jaktkortregistret.

Anders Ekholm
Naturvårdsorganisationernas representant i länets Viltförvaltningsdelegation
http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.2660349-vad-ar-problemet-med-vargen-