I förrgår söndag 16 Augusti drog vi iväg för att gå på en ny tur. Vi utgick ifrån Brattfors (ca 4mil hemifrån) för att gå Brattforsleden 23km.
Upp tidigt packade hundarnas väskor och våra saker och satte in Zigge och Kaiza i bilen. Thommy skulle jobba innan så först åkte vi till hans jobb och var där några timmar, så hundarna fick springa lösa där.


Zigge på husses jobb


Sen åkte vi till Filipstad och jag köpte lite mat som skulle med under vandringen och lite sen frukost.

Väl tillbaka i bilen upptäcker jag att jag inte har någon sked.. Typiskt! Jaja, ingenting är omöjligt. Man behöver inte alltid vara så fin av sej, speciellt inte när man ska ut i skogen en heldag, så man tager vad man haver..


..fast Zigge fick såklart hjälpa till. Jag nådde ändå inte ner till botten ;-)

Kolla in vad han njuter killen, finns de något bättre än när matte delar med sej av sitt käk? Kanske därför Zigge alltid älskat att åka bil med mamma..? Oftast lägger han hakan på min axel och slappnar av och blir så tung!

Okej, lite seg start känner jag. Jag tar och snabbspolar lite om jag ska hinna berätta om hela dagen. Vi hoppar direkt till starten av turen.


Husse och Zigge vid parkeringen i Brattfors



Jag ock Kaiza vid informationstavlan i Brattfors

Det fanns så mycket fint att titta på och att ta kort på. Det blev strax över 150kort!!! Men alla ska jag inte lägga in här, då hade det blivit ett väldigt långt inlägg!! :-)



Här går vi över forsen som sen rinner efter leden.

Först gick vi i ett ganska blött och lerigt parti. Visst de va fint att gå längsmed forsen. Men att klaffsa i lera och krypa över/under träd som rasat va inte alls speciellt roligt. Givetvis hade träden inte vällt tvärs över leden, utan längsmed (!) och då blir de genast mycket krångligare att ta sej fram..

Fick ett litet (bara litet) raseri utbrott på Thommy. Han och Zigge gick först och jag med Kaiza efter. Kaiza ville inte alls gå. Hon skulle springa. Och dessto mer jag höll emot henne och bromsade, dessto högre skrek hon! Hon ville givetvis springa ikapp de andra.

Slutade med att jag och Kaiza fick gå först och Thommy fick gå bak och bli dragen framåt av zigge. De va mycket bättre, iaf för min del ;-)


Världens längsta skogstrappa tror jag :-)

Enklast hade varit om Kaiza kunde gått brevid den branta trappan och jag gått i den. Men varför ska man göra de lätt för sej?! Kaiza fick för sej att hon absolut skulle gå i trappan brevid mej. Så vi gick myrsteg och trängdes i den smala jätte branta trappan! Vi tog oss faktiskt ner utan bekymmer.


Här är vi nere från trappan och ska vänta in Thommy & Zigge



Jag o Kaiza uppe på en höjd.

Första stället vi skulle gå till hette "Dalen" och de gjorde verkligen skäl för namnet! Jag trodde inte att de kunde gå så mycket uppför och nedför på en gång. De var bara upp och ner hela tiden, undrar om vi ens tog oss framåt något. Klockan gick och vi hade bara gått ynka 2km!! Vi förstod att om vi ska vara tillbaka innan de är natt så hinner vi aldrig gå hela leden.


Uppe på en höjd

Det är så himla synd att nivåskillnaderna inte riktigt syns på bilderna. Men vi fick tillslut koppla lös hundarna. Man hade full sjå att ta sej uppför och nedför själva. Hundarna hade en egen teknik. Det var någon blandning av glid/kryp i nedförsbackarna. De såg ganska kul ut, men de va ingenting emot vad jag gjorde...


Jag påväg ner från en backe

Vet inte riktigt va de ser ut som jag gör, men alla sätt är väll bra utan dom dåliga :-)


Hundarna ska bestiga nästa höjd



Husse & Kaiza högt upp ovanför forsen

Men mitt emellan höjderna fanns de ibland lite flackare bitar också, men de va få :-)
Men på några ställen kunde man faktiskt njuta lite också och inte bara flåsa åt de enorma pulshöjarbackarna.


Husse & Zigge har nyss passerat en bäck. Kaiza svalkar sej med lite vatten



Den fina forsen



Jag & Kaiza


Fler bilder från turen kommer imorgon..